Press about the album Bohuslän:

“Dragspel och sång, låtar och visor från västkusten, ljuvligt pianospel av Timo Alakotila, fina fiolstämmor … mycket att bli glad och snäll av här. Stämningsfullt och luftigt, nästan intimt, Sunniva är en smakfull och skicklig musikant och repertoaren kul och omväxlande. Ett litet smörgårdsbord detta, en ynnest att vara inbjuden.”

– Peter Ahlbom, tidningen Spelmannen

“Instrumentet dragspel får en ny innebörd när det hanteras varsamt och smakfullt av välutbildade Sunniva Brynnel, som med ”Bohuslän” bjuder på folkmusik från just den delen av Sverige. Dessutom med lika smakfullt pianokomp av Timo Alakotila och emellanåt fiolspel av Jenny Gustafsson och Hans Kennemark.

Förvisso är det tidstypiskt vemodigt, men ibland hettar det till en aning och blir till den tidens dansmusik, precis som i ”Vals efter Johan August Nilsson” och ytterligare några låtar till.

Mest tycker jag om ”Engelska efter Johannes Kristensson”, som på ett lekfullt sätt serverar en stor portion harmoni och finess. I några låtar bjuder huvudobjektet dessutom på sin vackra stämma, som sticker ut och är betydligt mer tilltalande än vanligtvis det brukar vara till den här typen av svenska folktoner.

Sammantaget bjuder knappt 40-åriga Sunniva Brynnel på 14 låtar, som på den här skivan, hennes fjärde sedan knappt tio år tillbaka, tolkas på ett minst sagt tilltalande och vackert sätt.

Jag har egentligen aldrig varit svag för dragspel, men när det framförs till folkmusik och lite små lätta jazztoner, som det ibland skymtar fram emellan här, blir det på något sätt både passande och förträffligt. Dessutom låter pianokompet från nämnda Timo Alakotila vasst så det räcker och blir över.

Sammantaget dagens mest stämningsfulla skiva.”

– Torbjörn Berlin, Berlin Calling, Sweden

“Det skimrar och glimrar i varje ton i den här utgivningen. Sunniva Brynnel, bördig från Bohuslän, ger ut ett album med Bohuslåtar i egna tolkningar och arrangemang där hon på sång och dragspel gestaltar materialet personligt och eget. Till sin hjälp har hon Timo Alakotila på piano samt på några låtar Hans Kennemark och Jenny Gustafsson på fioler. Idel mästermusikanter, tillsammans med en inspelningstekniker som haft en bra dag, har resulterat i en galet snygg produktion. 

Jag känner knappt igen ”mitt” Bohuslän där de solskimrande och glimrande dagarna är lätt räknade på ena handens fingrar. Yxiga Skaftöpolskor som andas granit, västlig kuling och spöregn lyser med sin frånvaro. I stället presenteras Sveriges vackraste landskaps musik som en molnfri sommardag med solglittrande hav. Ett väder som kanske, om man har tur, inträffar någon gång vart femte år. Men karga Bohuslän skall väl få presenteras i lyxförpackning någon gång det också?”

– Lars Brink, Lira Musikmagasin, Sweden

“Att vara sjunde generationen musiker i en släkt kan vara ett ansvar.  Sunniva Brynnel är en välutbildad dragspelare och kompositör med examen från både USA och England. På nya albumet ”Bohuslän” utforskar hon musikaliskt sina uppväxttrakter. Hon växte upp i Uddevalla, nära havet och skogen. Hon gör traditionella låtar men tillför melodiska partier och leker med tempon och rytmik. Tillsammans med finske pianisten Timo Alakotila och fiolspelmännen Hans Kennemark och Jenny Gustafsson har de åstadkommit en berörande samling låtar som svävar mellan visa, folkmusik, konstmusik och annan rootsmusik. Synnerligen njutbart.”

– Christer B. Jarlås, Rootsyland

“Heute führt mich mein musikalischer Weg wieder einmal nach Schweden, mir liegt eine aktuelle CD, Bohuslän, der Musikerin Sunniva Brynnel vor. Sie bedient als Komponistin, Sängerin und Akkordeonistin grundsätzlich verschiedene Bereiche, Folk und improvisierte Musik vorweg.

Sunniva wurde in Uddevalla geboren, seit ihrem fünften Lebensjahr spielt sie Klavier, später beschäftigte sie sich mit Chorgesang und studierte auch in den Bereichen Weltmusik und Pop. Ferner erweiterte sie ihren Horizont um irisch-gälischen Gesang anläßlich eines Studiums in Dublin, auch mit Jazz kam sie nachfolgend in Berührung.

Alle diese diversen Einflüsse mögen sicher dazu beigetragen haben, dass die Musik auf Bohuslän relativ vielseitig, aber gleichzeitig auch recht einheitlich, klingt. Im Grunde genommen ist es ein Duo-Album, denn neben der Protagonistin mit Gesang und Akkordeon ist es Timo Alakotila, der Piano spielt. Auf drei Songs wird als zusätzliches Instrument eine Violine verwendet. Grundsätzlich handelt es sich bei den vierzehn Songs um traditionelle Musik, lediglich Track 6 wurde, inklusive des Textes, von Andreas Jansson komponiert. Die restlichen Songs arrangierte die Musikerin selbst.

Weitere Schritte führten sie letztlich auch dazu, sich verstärkt dem Akkordeon zu widmen, und hinsichtlich diverser weiterer Studien vervollkommnete sie ihre kompositorische und musikalische Palette. Dennoch zeigt sie mit diesem Album Grenzen, denn grundsätzlich wird eine meist einheitliche Stimmung ausgebreitet, die sich halt auf folkloristische und traditionelle Grundlagen stützt. Die darüber hinaus gewonnenen Einflüsse und Eindrücke mögen sicher auch wichtig gewesen sein bei der Gestaltung dieser vierzehn Songs. Allesamt strahlen sie eine großartige Harmonie aus, klare Melodiestrukturen erweitern sich um improvisatorische Elemente und können die geneigte Hörerschaft durchaus in den Bann ziehen. Denn ich empfinde beim Hören einerseits eine Art Entschleunigung und andererseits wird mit rhythmischen Elementen ein ganz sanfter "Druck" ausgeübt.

Aus meiner Sicht hat die Beschäftigung der Protagonistin mit der irisch-gälischen Musik einen ganz wichtigen und hervorzuhebenden Eindruck hinterlassen. So spüre ich mehr Irland/Schottland als Schweden hinsichtlich des Ausdrucks. Gleichwohl bleiben natürlich die traditionellen Elemente, die den Songs zugrunde liegen, nie außer Acht, auch schwingt gelegentlich ein grundsätzliches Feeling von Musik des Mittelalters mit. Vielmehr bilden beide Ursprünge eine großartige Harmonie. Überwiegend besteht die Musik aus Instrumentalsongs, nur bei den Tracks 2, 6, 9 ertönt Gesang. Auch diese Gesangsstücke tragen hinsichtlich ihrer Melodiengestaltung sehr viel Keltisches in sich. Der Protagonistin' Stimme ist dabei ganz zart und ausdrucksstark zugleich, mithin, es klingt wunderschön und sehr anmutig und ansprechend, man fühlt sich sofort wohl. Sehr angenehm ist auch die Stimmung jener drei Songs mit Beteiligung der Violine. Gern hätte ich hiervon noch einige mehr gehabt, ebenso wie weitere Songs mit Gesang.
Perfekt aufgenommen und abgemischt wurde die Produktion im Übrigen vom Gitarristen Henrik Cederblom.

– Wolfgang Giese, Musik an sich, Germany

Excerpt from press about Sunniva’s solo live performance of Bohuslän:

“ … Arbetet med låtarna har hållit på länge och det är ett särskilt ansvar att arrangera traditionsmusiken, konstaterar hon, eftersom det finns många som anser sig veta precis hur den ska spelas.

Spelar man sin egen musik är man ju i sin fulla rätt att hävda att den var tänkt att spelas just som man spelar den, men tar man sig an folkmusik har man traditionen att på något sätt förhålla sig till.

I Bohuslän är den varierad, noterar hon, med influenser från olika håll. Så det är bra att vi får prov på olikheter, från gladlynta engelskor med brittiska drag till allvar och vemod i polskor efter Maria Sohlberg i Foss, som 1910 var en av de första kvinnorna som utnämndes till riksspelman.

Sunnivas egen väg till folkmusiken var inte spikrak, trots att hon växte upp med folktraditionen och en mamma som alltid sjöng.

– Jag spelade jazzpiano och det var Jan Johansson och hans Jazz på svenska som gjorde att jag blev verkligt berörd av folkmusik, berättar hon.

Där började folkmusikvägen. Sedan har hon förkovrat sig både i Sverige och utomlands under lång tid.

Brudmarschen efter Kapten Lindholm visar hon sig ha ett alldeles särskilt förhållande till.

– Den spelades som utgångsmusik när jag och min man gifte oss ...”

– Marita Adamsson, Strömstads Tidning